vad är det med just er?
ni var speciella, ni var mitt allt. den tiden är förbi, jag är nästan glad, för nu är allt det där bara fake. visst väljer man själv här i livet? om inte är man feg som låter någon annan göra det åt en. jag är djupt besviken, en besvikelse som kommer att följa med länge. kanske hela livet? visst gör man fel, de gjorde jag, men jag gjorde det bästa av situationen. alla förstår inte att jag är mamma på heltid, och det är inget som jag kommer komma undan, eller inget jag vill komma undan med. Men jag försöker alltid göra det bästa av situationen, inte bara för min egna, andras också. Men ni förstör bara för er själva. Välj vän, välj pojkvän, välj din bästa vän, eller gör vafan du vill!
Jag hatar när man inte vet vad man skall göra när 100 saker omrking sig händer, inget jag väljer men ändå måste ta tag i. en sak, det var hans fel och inte dit, han har jort det om och om igen. han är inte värd något eller någon. och det kommer jag stå fast vid
jag försöker glädja mig åt nuet, jag har lucas, marcus, mina vänner. men tyvärr blir jag aldrig nöjd. för det är alltid något som gör att jag mår dåligt. Jag mår dåligt när jag känner att jag inte räcker till.
okej, nuet, IMORGON FYLLER JAG ÅR!
du räcker visst till!
? :(
